Laktest utförs i syfte att undersöka i vilken omfattning miljögifter i avfall eller förorenad jord lakas ut till omgivningen.
ALS Scandinavia erbjuder laktester och analyser som grundar sig på Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2004:10.  Nedan följer en kort beskrivning av laktester och analysmetoder samt av vilka analyser och laktester som krävs för olika slags deponier. 

Olika typer av laktester

Skakförsök och kolonntest (perkolationstest) är de laktester som är vanligast förekommande. Det finns även andra typer av laktest, t.ex. sekventiell lakning, tillgänglighetstest, pH-statisk lakning och ytutlakning. Nedan finns en förenklad beskrivning av den vanligste typen av skakförsök (EN 12457-3) samt kolonntest (CEN/TS 14405):

Skakförsök EN 12457-3 L/S 2 och L/S 10: Prov siktas ned till 4 mm och skakas med avjoniserat vatten i två steg i sex respektive 18 timmar. Efter filtrering analyseras lakvattnet var för sig. Testet beskriver utlakningsförloppet på medellång sikt. Skaktestet kan användas vid överensstämmelseprovning eller som kvalitetskontroll och är ett förenklat laktest som är billigare och snabbare än kolonntestet. 

Kolonntest CEN /TS 14405: Prov siktas ned till 4 eller 10 mm. Provet lakas i en kolonn där L/S-kvoten ökas kontinuerligt genom att avjoniserat vatten sakta pumpas från botten och upp genom kolonnen. Maximalt sju lakvatten kan tas ut från kolonnen vid L/S kvoter 0.1, 0.2, 0.5, 1, 2, 5 och 10. Vanligast är dock uttag vid L/S 0.1, 2 och 10. Testet beskriver utlakningsförloppet på kort och medellång sikt och ger en god uppfattning om sammansättning och variationer från första lakvattnet vid låga L/S-kvoter upp till L/S 10. Kolonntestet är ett säkrare test än skaktestet och är en av de grundläggande testerna för att kunna bedöma till vilken deponiklass ett avfall är avsedd för. 

Analyser på lakvatten och fast material

Lakvattnet analyseras vanligtvis främst på metaller, men även fyskemiska parametrar som t.ex. klorid, sulfat, fluorid, DOC och TS för lösta ämnen brukar vara intressant att analysera. Konduktivitet och pH brukar också mätas på lakvattnet.

Man brukar även göra analys på det fasta materialet och då kan t.ex. TOC, ANC (buffertförmåga), metaller och organiska analyser vara intressant.

Beroende på vilken typ av avfall man önskar deponera och om avfallet genereras regelbunder eller inte rekommenderas, enligt NFS 2004:10, olika typer av laktester och analyser.

NFS 2004:10 skiljer på tre typer av avfall:

  • Inert avfall
  • Icke-farligt avfall
  • Farligt avfall

För avfall som genereras regelbundet ska en grundläggande karakterisering utföras. Enligt NFS 2004:10 ska både skaktest och kolonntest då utföras. Beroende på resultaten från den grundläggande karakteriseringen kan endast skaktest sedan utföras vid överenstämmelseprovning som ska utföras minst 1 gång/år.

För avfall som inte genereras regelbundet räcker det oftast med skakförsök.

Mer information/informationsblad 

Du kan läsa mer om grundläggande karakterisering enligt NFS 2004:10, tester för avfall som inte genereras regelbundet, vilka parametrar som ska analyseras på det fasta materialet och lakvattnet i vårt informationsblad (länk finns till höger). Länk till tabell med gränsvärdenvärden och vad som behöver analyseras enligt NFS 2004:10 hittar du också till höger.

Sekventiell lakning

VI vissa fall räcker inte de standardiserade testerna till utan man vill veta hur utlakningen ser ut under specifika förhållanden. Då kan det bli aktuellt med sekventiell lakning av provet. Läs mer om sekventiell lakning i vårt informationsblad (länk finns till höger).

Kontakta oss

Vill du veta mer om olika laktester och analyser? Fyll i dina kontaktuppgifter i formuläret nedan så kontaktar vi dig!

 

Se våra analyspaket

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles Privacy Policy och Terms of Service gäller.