ALS Scandinavia erbjuder ackrediterad PFAS analys i ett flertal provmatriser:

  • PFAS i vatten
  • PFAS i jord
  • PFAS i sediment
  • PFAS i biota

Våra paket för analys av PFAS innehåller upp till ca.30 föreningar och rapporteringsgränser (LOQ) ner till 0.0003 µg/l i vatten. ALS erbjuder även analys av av PFAS efter TOP Assay samt på passiva provtagare.

Kontakta gärna oss för mer information.

Se våra analyspaket

Ladda ner ALS informationsblad om PFAS

Top Assay analys av PFAS

Det finns upp till 3000 PFAS-föreningar vilket innebär att det är praktiskt omöjligt att utveckla en metod som kan analysera samtliga föreningar. För att få en uppfattning om mängden PFAS i ett analysprov har ALS utvecklat en så kallad TOP (Total Oxidisable Precursor) Assay. Metoden innebär att alla PFAS-föreningar i provet oxideras till mindre molekyler som kan analyseras. Oxidationen kallas ”Hydroxyl Radical Oxidation”. TOP-analysen ger ingen specifik substansinformation utan ger en uppskattning av mängden PFAS i provet. Detta bidrar till att förstå den sannolika toxiciteten och bioackumuleringseffekterna av de närvarande PFAS-föreningarna.

ALS erbjuder analyslösningar som kombinerar substansspecifik PFAS-analys med PFAS-analys efter TOP Assay.

Analys av PFAS i passiva provtagare (POCIS)

ALS kan utöver analys av PFAS i ett vattenprov även analysera PFAS från passiva provtagare för att mäta genomsnittlig koncentrationen av PFAS i vatten. Passiv provtagning erbjuder flera fördelar jämfört med konventionell provtagning. Provtagaren är utplacerad under en längre tid och ackumulerar de ämnen som ska mätas. Resultatet blir ett medelvärde av koncentrationen under perioden. För passiv provtagning av PFAS används en POCIS-provtagare (polar organic chemical integrative sampler). Endast den biotillgängliga fraktionen, d.v.s. det som organismer kan ta upp, ackumuleras av provtagaren.

Allmänt om PFAS

PFAS (perfluorerade ämnen) är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som består av omkring 3000 olika föreningar. De används främst p.g.a. deras vatten- och smutsavstötande egenskaper och finns i många produkter som vi använder dagligen, t.ex. impregnerade textilier, rengöringsmedel och matförpackningar. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin och de har visat sig förekomma i vissa formsläppmedel som används vid gjutning. Användning av brandsläckningsskum som innehåller PFAS har gjort att mark och vatten förorenats. Förekomsten av PFAS är ett miljö-och hälsoproblem som har lyfts fram i allt högre grad de senaste åren. Exempelvis har flera dricksvattentäkter konstaterats vara förorenade med PFAS. PFAS är svårnedbrytbara föreningar och några har identifierats som farliga för hälsa och miljö. För de flesta PFAS-föreningarna saknas det idag studier för att säga hur skadliga de är.

PFAS i mark och vatten - Riktvärden och åtgärdsgränser

Användning av brandsläckningsskum (AFFF, Aqueous Film Forming Foam) som innehåller PFAS kan ses som den mest betydande källan till lokal PFAS-förorening av mark och vatten. I många fall har PFAS nått grundvatten och ytvattentäkter vilket i sin tur har gett förorenat dricksvatten. Andra föroreningskällor till PFAS är avloppsreningsverk, deponier, tvätterier med impregnering, textilindustri, metallarbetande industri m.fl.

SGI har tagit fram preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten (SGI publikation 21). Riktvärdena tar hänsyn till de risker som ett förorenat område utgör för människa och miljö och kan användas vid bedömning av om åtgärder krävs för området.

Finns misstankar om att en dricksvattenanläggning kan vara påverkad av PFAS bör halterna i dricksvattnet undersökas enligt rekommendationer från Livsmedelsverket. Det finns idag inga gränsvärden för PFAS dricksvatten, men Livsmedelsverket har tagit fram åtgärdsgränser för PFAS. Åtgärdsgränserna har tagits fram för att dricksvattenproducenter, kontrollmyndigheter och enskilda brunnsägare ska kunna avgöra om halterna av PFAS i dricksvattnet kan utgöra en hälsorisk.

Den vanligaste källan för människor att få i sig PFAS är genom dricksvatten och livsmedel. PFAS från livsmedel kan komma direkt via maten (exempelvis från fisk), men även via livsmedelsförpackningar. PFAS tas lätt upp i kroppen och samlas bl.a. i organ som levern och njurarna. Föreningarna PFOS och PFOA har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. Övriga PFAS har visat sig ge skadliga effekter i djurstudier, men det är osäkert om de halter människor utsätts för ger några risker.