ALS Scandinavia erbjuder ackrediterade analyser av PFAS (perfluorerade ämnen) i ett flertal provmatriser:

  • vatten
  • jord
  • sediment
  • slam
  • biota

Dessutom erbjuder vi analys av PFAS från

  • passiv provtagning av vatten. Provtagningen sker med DGT provtagare.
  • byggnadsmaterial

ALS har utvecklat analytiska metoder for att kunna analysera de vanligast förekommande PFAS-föreningarna. För nuvarande består analyspaketen av över 50 föreningar i enlighet med de krav som ställs av myndigheterna. Vi erbjuder analyspaket med låga rapporteringsgränser (LOQ), ner till 0.0003 µg/l i vatten. Vi erbjuder även analys av av PFAS efter TOP Assay.

 

Se våra analyspaket

Ladda ner ALS informationsblad om PFAS

 


 

Kvalitetssäkra provtagning av PFAS

PFAS finns i vitt skilda material och produkter. Vid miljöprovtagning letar man ofta efter låga halter. På grund av dessa båda aspekter är det av betydelse att provtagningen är noga genomtänkt med avseende på provtagningskärl, provtagningsmaterial, kontorsmaterial, kläder etc, för att minimera PFAS-kontaminering av miljöproverna.

Utrustning bör vara av HDPE plast, silikon eller rostfritt stål. Se till att rengöra provtagningsutrustningen mellan användingarna med PFAS-fritt vatten eller PFAS-fritt rengöringsmedel. Tänk även på att använda ett kvalitetskontrollprogram för att säkerställa god kvalité.

Lär mer om hur du kan kvalitetssäkra PFAS-provtagningen


 

Analys av PFAS efter TOP Assay 

Det finns upp till 10 000 PFAS-föreningar vilket innebär att det är praktiskt omöjligt att utveckla en metod som kan analysera samtliga föreningar. För att få en uppfattning om mängden PFAS i ett analysprov har ALS utvecklat en så kallad TOP (Total Oxidisable Precursor) Assay.

Metoden innebär att alla PFAS-föreningar i provet oxideras till mindre molekyler som kan analyseras. Oxidationen kallas ”Hydroxyl Radical Oxidation”. TOP-analysen ger ingen specifik substansinformation utan ger en uppskattning av mängden PFAS i provet. Detta bidrar till att förstå den sannolika toxiciteten och bioackumuleringseffekterna av de närvarande PFAS-föreningarna.

Läs mer om TOP Assay här.


 

PFAS är skadligt för miljö och hälsa

PFAS (perfluorerade ämnen) är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som består av omkring 10 000 olika föreningar. De används främst p.g.a. deras vatten- och smutsavstötande egenskaper och finns i många produkter som vi använder dagligen, t.ex. impregnerade textilier, rengöringsmedel och matförpackningar. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin och de har visat sig förekomma i vissa formsläppmedel som används vid gjutning.

Användning av brandsläckningsskum som innehåller PFAS har gjort att mark och vatten förorenats. Förekomsten av PFAS är ett miljö-och hälsoproblem som har lyfts fram i allt högre grad de senaste åren. Exempelvis har flera dricksvattentäkter konstaterats vara förorenade med PFAS. PFAS är svårnedbrytbara föreningar och några har identifierats som farliga för hälsa och miljö. För de flesta PFAS-föreningarna saknas det idag studier för att säga hur skadliga de är.

 

 

PFAS i mark och vatten - Riktvärden och åtgärdsgränser

Användning av brandsläckningsskum (AFFF, Aqueous Film Forming Foam) som innehåller PFAS kan ses som den mest betydande källan till lokal PFAS-förorening av mark och vatten. I många fall har PFAS nått grundvatten och ytvattentäkter vilket i sin tur har gett förorenat dricksvatten. Andra föroreningskällor till PFAS är avloppsreningsverk, deponier, tvätterier med impregnering, textilindustri, metallarbetande industri m.fl.

SGI har tagit fram preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten (SGI publikation 21). Riktvärdena tar hänsyn till de risker som ett förorenat område utgör för människa och miljö och kan användas vid bedömning av om åtgärder krävs för området.

Finns misstankar om att en dricksvattenanläggning kan vara påverkad av PFAS bör halterna i dricksvattnet undersökas enligt rekommendationer från Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har beslutat om nya gränsvärden för summa PFAS 4 (4 ng/l) och summa PFAS 21 (100 ng/l) som kommer att träda i kraft 1 januari 2026.

Den vanligaste källan för människor att få i sig PFAS är genom dricksvatten och livsmedel. PFAS från livsmedel kan komma direkt via maten (exempelvis från fisk), men även via livsmedelsförpackningar. PFAS tas lätt upp i kroppen och samlas bl.a. i organ som levern och njurarna. Föreningarna PFOS och PFOA har identifierats som farliga för både hälsa och miljö. Övriga PFAS har visat sig ge skadliga effekter i djurstudier, men det är osäkert om de halter människor utsätts för ger några risker.

 


 

Kontakta oss!

Fyll i dina kontaktuppgifter i formuläret nedan så återkommer vi till dig! 

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles Privacy Policy och Terms of Service gäller.