Om asbest

Asbest är beteckningen för en grupp mineraler som bildar långa tunna fibrer. Dessa har speciella egenskaper såsom:

  • god draghållfasthet
  • mycket god termisk och elektrisk isoleringsförmåga
  • kemisk resistans
  • fiberlängd - kan spinnas till textilier (långa fibrer)
  • stor specifik yta som ger goda absorberande egenskaper

Asbest har i stor utsträckning använts i byggnadsmaterial men också i utrustning som används under extrema förhållanden t.ex. i handskar eller annan värmeisolerande klädsel, i bromsbeslag eller som förstärkning i utsatta material.

Upptäckten att asbest är cancerframkallande gjorde att användandet av asbest i mitten av 70-talet förbjöds i Sverige där det kunde ersättas med annat likvärdigt material.

Idag återstår sanering av asbesthaltiga material. Material där man kan hitta asbest användes t.ex. som: Värmeisolering (t.ex. rörisolering), brandisolering, golvmattor, mattlim, asfaltlim, kakelfix, kakelfog, fönsterbänkar, i ventilationsanläggningar, fasad- och takplattor (eternit), takpapp, textilier, packningar, bromsbelag.

Lagstiftning

I AFS 2006:01 (Arbetsmiljöverkets författningssamling; se Arbetsmiljöverket) finns föreskrifter som gäller verksamheter där risk finns för exponering av asbest och asbesthaltigt damm. Dessa regler gäller för företag samt personer som utsätts för asbest inom sitt yrke.

Några exempel på regler är:

  • Generellt gäller att tillstånd från Arbetsmiljöverket krävs innan asbestsanering kan påbörjas.
  • Personer som ska arbeta med asbestsanering ska ha genomgått utbildning.
  • Särskilda regler gäller för för övervakning av personer som arbetar med asbest.
  • Asbesthaltigt damm får ej spridas.
  • Asbesthaltigt avfall ska lämnas på särskilda deponier.

Identifiering

För att undersöka om asbest förekommer i ett materialprov använder man ljusmikroskopi. Asbestens utseende och ljusbrytning används för att skilja den från andra fibrer och för att identifiera asbestsorten/- sorterna i provet. Asbest i dammoch luftprover undersöks med svepelektronmikroskopi.

Materialprover

Inför ett rivningsarbete är det ofta viktigt att fastställa om det förekommer asbest i byggnadsmaterialen eller inte. Asbest kan sitta i isolering, kakelfix, fog, golvmattor, lim m m. Det insända materialet undersöks först i en stereolupp. Ibland kan man redan då upptäcka eventuella asbestfibrer, handplocka dem och undersöka dem i mikroskop. För det mesta mortlar man dock en representativ mängd av materialet (för att homogenisera det), späder det med aceton och ultraljudsbehandlar suspensionen. Sedan droppar man 1-2 droppar på ett objektglas, låter torka och applicerar brytningsolja och täckglas. Provet undersöks därefter i mikroskop. Det går då att fastställa om det finns asbest i materialet eller inte, vilken sort och även grovt uppskatta mängden. Identifiering av asbestsorten görs genom att man blandar materialet med olika brytningsoljor så att ljusbrytningen blir densamma i oljan som i fibern. Man skiljer mellan krysotil-, antofyllit-, tremolit-, amosit- och krokidolitasbest.

I Sverige måste material asbestsaneras om det innehåller 1 viktsprocent asbest eller mer. ALS Scandinavia kan erbjuda ”halvkvantitativa” asbestanalyser. Förutom asbestsorten bestäms då även asbesthalten.

Asbestfibrer i luft

Luftburna asbestfibrer kräver en annan analysteknik än asbest i materialprover. Luftburna fibrer är ofta tunnare än fibrer som sitter i ett materialprov och man behöver högre förstoring än vad som kan uppnås med ett ljusmikroskop. Asbest i damm eller från luftprover undersöks då i ett svepelektronmikroskop som, när det behövs, kan förstora fibrerna flera tusen gånger.

Asbest i damm undersöks när man misstänker att asbestfibrer kan ha spridits vid en asbestsanering eller på annat sätt från material som innehåller asbest.

För att kunna skilja luftburna asbestfibrer från andra fibrer används en särskild provtagningsteknik. Luft pumpas genom ett polykarbonatfilter, som sedan undersöks i ett svepelektronmikroskop. Asbestfibrer är mycket små (ofta mindre än 0,0005 mm i diameter). För att kunna beräkna asbestfiberhalten i luft måste man förstora provet 1000 – 2000 gånger. Mikroskopet är utrustat med en energidispersiv röntgentillsats (EDS) så att man kan analysera fibrernas kemiska sammansättning och därigenom skilja mellan de olika asbestsorterna.

Fiberräkning

Genom att ta ett luftprov på ett filter (totaldamms- eller polykarbonatfilter) kan man bestämma fiberhalten i luft. Totaldammsfiltret analyseras med ljusmikroskop. Fiberräkning på totaldammsfilter innebär att alla fibrer som är mindre än 3 µm breda räknas oavsett vilken typ av fiber det är. Med hjälp av provtagningsvolymen kan man beräkna fiberhalten uttryckt som antal per ml.

Varför är asbest farligt?

Asbestfibrer anses farligare för hälsan än andra fibrer, eftersom mineralen är nålformade och kan ta sig djupt ner i lungorna. Tunna asbestfibrer som andas in kan fastna i lungvävnaderna. Asbest löses inte upp utan ligger kvar och irriterar. Så småningom kan förändringar i lungan uppträda. Beroende på hur långt gångna dessa förändringar är kan man få olika sjukdomar, t.ex.:

  • Pleuraplack - ärrbildning i lungan.
  • Asbestos - halten av bindväv i lungorna ökar, man får svårighet att andas.
  • Mesoteliom – ovanlig typ av cancer i lungsäcken eller bukhinnan.